fredag, april 28, 2017

Vetenskap och propaganda i nationalekonomi

…det viktiga är att det rent allmänt inte går att representera klassernas politiska åsikter genom deras intressen. Intressen blandas med moraliskt patos.… (...) Det finns lyckligtvis gott om människor, som känner sig manade att inta åsiktsståndpunkter, vilka inte alls korresponderar till deras intressen.

Emellertid har det sina vanskligheter att verkligen fullt vetenskapligt kunna konstatera detta åsiktsfält. Till en början är det viktigt att ha i minne, att man inte har rättighet att ta människor på orden. När vi skall redogöra för vår politiska inställning, använder vi oss alla mer eller mindre av en hel del allmänna talesätt, konventionella fraser och döda principer, vilka inte står i någon närmare förbindelse med vår faktiska handlingsberedskap. Amerikanska sociologer har gjort intressanta studier av korrelationen mellan folks allmänna deklarationer i negerfrågan och deras faktiska beteende i alldagliga situationer och därvid funnit en mycket dålig överenskommelse. (s. 257).
(…)
Man kan i varje fall inte dra någon direkt slutsats av folks verkliga attityd av deras sätt att tänka och tala. (…)

Kommer härtill att även om vi skulle lyckas tränga bakom de allmänna fraserna och verkligen nå fram till en kunskap om de olika socialgruppernas sannolika åsiktställning i konkretiserade politiska problem i betydelsen av deras verkliga handlingsberedskap, så motsvarar likväl inte detta det åsiktsfält, som den ekonomiska teknologin behöver som grundval för sina undersökningar. Dessa åsikter är nämligen i väsentlig mån baserade på felaktiga föreställningar om den sociala verkligheten och om sammanhangen därinom. Nu är det klart, att en ekonomisk teknologi inte med fördel kan byggas upp på dessa åsikter, vilka som förutsättning inte bara har en viss personlig emotionell inställning till problemen utan dessutom oriktiga verklighetsföreställningar.

Bland annat för att den ekonomiska teknologin skall kunna vara av praktisk nytta, krävs det att den i stället byggs upp på de åsikter som dessa människor med sin allmänna inställning till socialproblemen skulle ha, om de iakttog verkligheten riktigare, låt oss säga om de till en början visste allt det vi nationalekonomer redan vet om det invecklade reaktionsförloppet inom prisbildningsmekanismen. Det är just därigenom som den ekonomiska teknologin skall vara av orienterade och uppfostrande betydelse. Vid konstaterandet av det för våra undersökningar relevanta åsiktsfältet gäller det därför att ur de på något sätt konstaterade faktiska åsikterna dra ut de åsikter som de olika socialgrupperna skulle äga under den helt hypotetiska förutsättningen, att deras ekonomiska insikter vore fullständigare och riktigare. (s.259)
(…)
De politiska krafterna hade inte tillfyllest upptäckt att den på lång sikt verkligt effektiva politiken inte bara går ut på att utnyttja opinioner utan i första hand på att skapa dem. (…) Den på lång sikt effektivaste propagandan måste gälla det uppväxande släktet. (…) Som man kan vänta, är det de två mera diktatoriskt styrda nationerna, Ryssland och Italien, vilka snabbast vetat att ta lärdom. Den målmedvetna politiska pedagogiken i dessa båda länder utgör kanske kommunismens och fascismens allra intressantaste sociala experiment…. Som god trea i fråga om målmedveten och tekniskt skicklig politisk pedagogik kommer märkligt nog den från vissa synpunkter mest individualistiska nationen i världen, Förenta Staterna. Det är givetvis rasblandningen som aktualiserat problemet – ”e pluribus unum” – och var och en kan iaktta resultatet: trots alla rasskillnader, alla regionala och sociala avstånd är det sannolikt ingen nations ungdom, bortsett från de båda nyssnämnda länderna, som växer upp med en i det stora hela taget mer kompakt likriktad åsiktsinställning; riktad i enlighet med den politiska tendensen. (s. 262-263)

Gunnar Myrdal
Vetenskap och politik i nationalekonomi
Rabén & Sjögren, 1972, ursprungligen publicerad 1929

Inga kommentarer: